Människa-kultur-religionsprogrammet

Om utbildningen

Inom Människa-kultur-religionsprogrammet kan du till viss del utforma din studiegång själv och på så sätt rikta in dig på en viss del av arbetsmarknaden där dina religionsvetenskapliga kunskaper kan komma till användning. Gemensamt är att religionsvetenskap är huvudområdet och att studierna leder till en filosofie kandidatexamen.

I programmet finns tre rekommenderade studiegångar som utgör olika inriktningar inom det religionsvetenskapliga fältet:

· Samhälle i förändring, som fokuserar samhällsbyggande fenomen som demokrati och initiativ till religions- och kulturmöten, såväl som samhällsnedbrytande krafter som polarisering, populism och terrorism, och hur man kan förstå och hantera dessa i lokala, regionala och nationella kontexter, såväl som i internationella och globala.

· Den meningsskapande människan, som lyfter fram människan som meningsskapande och social varelse, som tillsammans med andra formar både konstruktiva och destruktiva sammanhang. Inom denna inriktning är de beteendevetenskapliga perspektiven och frågorna centrala.

· Meningsskapande miljöer, i vilken människans förhållande till djur och natur, respektive livsmiljöer där tekniken utgör en fundamental del, undersöks. Synen på människan ställs i relation till en alltmer digitaliserad och av människan påverkad verklighet. Här står etiska och existentiella perspektiv i fokus.

Utbildningen har genomgående följande kunskapsperspektiv:

A. Religionsvetenskapligt perspektiv

I vårt samhälle kommer religiös tro och livsåskådning till uttryck på många olika sätt, som ofta formulerats av den enskilde individen. Det är viktigt att kunna möta och förstå dessa olika uttryck och förhållningssätt. En bred introduktion ges till religionsvetenskapens alla olika områden.

B. Kulturmötesperspektiv

I ett mångkulturellt samhälle blir kulturmötesfrågor allt viktigare. Programmet syftar till att ge en särskild kompetens i kulturmötes- och värderingsfrågor anpassade till dagens samhällssituation.

C. Didaktiskt perspektiv

Ett didaktiskt förhållningssätt aktualiserar grundläggande frågor om vad som är viktig kunskap och varför inom ett ämnesområde och hur denna kunskap blir levande och användbar i en särskild kontext, oberoende av om denna kontext är samhälle, skola, företag eller samfund. På detta sätt blir programmet även en yrkesförberedande utbildning. I strimman som fokuserar interkulturell religionsdidaktik utvecklar studenten arbetslivsrelaterade kunskaper och färdigheter.

D. Hållbarhetsperspektiv

Genom kurser i bland annat religionspsykologi, religionssociologi och etik – som handlar om värderingar och mänsklig samlevnad, hur vi kan och bör leva med varandra – utvecklas förmågor att verka för en utveckling som är hållbar ur ett socialt och existentiellt perspektiv. Även frågor om hur en hållbar livsmiljö kan och bör se ut behandlas. Didaktiska frågor om hur, vad och varför och för vem kunskap behövs, är också viktiga ur ett hållbarhetsperspektiv.

E. Kommunikationsperspektiv

Dagens kommunikationsteknik och dess möjligheter påverkar livsmönster, språk, symbolanvändning och samhällsstruktur. Programmet syftar både till förmåga att använda och förstå de nya kommunikationsmedierna och till att analysera deras påverkan på såväl individuella värderingar som samhälleliga organisationsstrukturer. Men förmågan att interagera i reella sociala situationer är också viktig, vilken därför utvecklas inom programmet genom innedagsundervisning, seminarier och muntliga presentationer.

Programmet kan läsas på plats i Gävle men ges också på distans via ett webbkonferensverktyg och en digital lärplattform. Det går att delta i merparten av undervisningen hemifrån förutsatt att du har en stabil och tillräckligt snabb bredbandsuppkoppling. Närvaro krävs dock på två campusförlagda undervisningstillfällen per termin för att bli godkänd på utbildningen.

Agenda 2030

Många av del globala målen för Agenda 2030 berör på olika sätt innehållet i Människa-kultur-religionsprogrammet, men följande 3 mål har en särskilt relevans:

10. Minskad ojämlikhet. Genom den medvetenhet som man får om olika kulturer och människors lika värde, oavsett bakgrund, blir man särskilt lämpad att arbeta för en ökad jämlikhet mellan olika människor med många olika bakgrunder.

16. Fredliga och inkluderande samhällen. Man blir genom programmet bättre på att synliggöra orättvisor och därmed bättre på att arbeta för ett rättvist samhälle på alla olika nivåer. Genom kunskap och förståelse för människor med olika bakgrunder får man förutsättningar att medverka till fredliga relationer både lokalt, regionalt och globalt.

17. Genomförande och globalt partnerskap. När man läst detta program är man särskilt lämpad att möta människor med olika religiös och kulturell bakgrund och därför särskilt lämpad att arbeta i ett internationellt sammanhang.

Behörighet

Grundläggande behörighet